"...Och svalor som myggorna tar", sjöng lilla Ida i sin sommarvisa... Va? Fel? Jaha, just det. Det ska vara tvärtom (myggor som svalorna tar). Här hos oss är det svalorna som är lite tvärtom. De har byggt bon i jordhögarna på vår gård, högarna som har lovats bort till en granne som ska fylla igen nåt dike. Men nu får det arbetet vänta, för ingen får ju komma och förstöra för svalorna! De har ju en hel stad där nu, med höghus och allt (hehe, hög-hus! Så vitsigt).
Mysigt är det dock, med en massa häckande svalor på gården. Och nu kan jag dessutom skylla på dessa små gynnare då någon frågar när vi ska göra nåt åt de där jordhögarna. Och det kan jag säga er: Det känns alltid skönt att ha något att skylla på i sådana situationer (i de flesta situationer, faktiskt)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar