Halloweenfest med helloween-baksmälla och dagen efter dagen efter

I lördags var det halloween-fest hos syrran och J. De hade fixat bra stämning med spöken, spindelväv, ljus och pumpor med mera. Två gravar hade de till och med ordnat på gården, så jag var riktigt imponerad! Riktigt trevligt var det, men igår... Ja, igår var det mindre trevligt! Jag tog det lugnt med wiine och slutade dricka innan halv tolv. Ändå resulterade min lätta salongsberusning i en baksmälla i riktig halloween-anda. Jag var en mix av zombie och vandrande vålnad under gårdagen. Nästa gång är det jag som kör, kan jag säga! Det blir nog en allt för stor chock för min stackars orutinerade lever att hantera mer än ett vinglas per dygn... För att illustrera hur det kändes har jag ritat en fin bild:

 

Jag dagen efter halloweenfest

Idag var jag tillbaka till mitt normala jag och det blev öppna förskolan efter vanliga förskolan. Det kan vara kul med lite aktivitet för lilla E, tänkte jag... Och aktivitet blev det även för mamman, som hade svårt att hinna med i svängarna då lillsmulan sprang från det ena rummet till det andra. Ett tag var hon på väg ut genom personalingången... Så det gick inte att bara att sitta på bredarslet och sörpla  kaffe medan barnen lekte, som jag hade planerat. .. Men jag hann ju faktiskt inmundiga en köpp och byta några ord med Emma och ett par andra föräldrar. Och lilla E var inte missnöjd annat än i bilen, fast hon lyckades skapa stort missnöje för ett par andra småttingar genom att snatcha deras leksaker (men de fick tillbaka grejerna och allt var förlåtet). Hon är verkligen så levande, min lilla gulleplutt! Det är härligt!

Orchidé?

Vilken trevlig byafest det var igår, alltså! God mat, bra hålligång och trevliga människor. Det bästa av allt är att jag har fått sova hela natten: En mycket efterlängtad företeelse! 9,5 timmar av djup, härlig snark-tid! Det är grejer det!

Nu har vi njutit av en lång brunch, jag och C, och jag har inmundigat ett X antal koppar varmt kaffe (det har en tendens att hinna svalna mellan varven då lilla E är hemma, så detta känns väldigt lyxigt). Medan jag satt och sörplade på en av dessa koppar av svart guld drogs min blick till orchidén jag fick av chefen (det var sista dagen på mitt vikariat i fredags och jag fick en fin blomma som tack). Jag har, som tidigare påpekats, svarta fingrar då det kommer till skötsel av växter och jag har ingen aning om hur dessa blommor ska underhållas. Den är väldigt vacker, den här orchidén, och det bästa av allt: Den är rosa (min favvo-färg)! Så jag vill förstås hålla den vid liv så länge som möjligt... Får nog ta och googla lite på detta... För jag måste medge att jag har haft en helt annan tanke om vad en orchidé är... Som så många andra är jag ett inbitet Sagan om ringen-fan och en orchidé för mig är något som inte alltid är positivt...

En orch-idé...

En orchidé.

Tur att google finns!