Rockmusik med glad publik

I lördags var det releasefest för C:s band. Det var en angenäm tillställning och jag var såklart en mycket stolt fru. En liten down-side var att skivan som de hade releasefest för hade fastnat i den italienska tullen, så det fanns inga fysiska ex att köpa. Typiskt!

I måndags åkte jag och C tillsammans med en av hans polare till Umeå för att se Ghost. Det var nästan som att vara i kyrkan, fast mycket bättre musik och bättre stämning... Och utan någon predikan... Och utan träsmak i rumpan... Det var inte alls som att vara i kyrkan,  när allt kommer omkring... Men det var näst intill en religiös upplevelse. Som den obotliga ateist jag är, uppskattade jag det teatraliska och smått humoristiska i upplägget och kunde inte låta bli att tänka på vilken genialisk idé som Ghost-konceptet innefattar.

Det är inte varje dag man är på en konsert där en satanistisk påve får hela publiken att sjunga "Hell Satan" medan rökelsen fyller näsborrarna och fyra anonyma vålnader spelar rockmusik i svarta kåpor. En annorlunda upplevelse och en väldigt trivsam sådan!

Jag känner mig alltid så lyckligt lottad då jag får vara på tillställningar där folk har samlats för att njuta av musik! Det är verkligen näring för själen! Dock har det blivit väldigt sena kvällar och dygnet har vridits om en aning. Någon som inte vänt på sitt dygn är Lilla E... Så idag vaknade vi klockan fem... Yes!

Puh!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Att vara småbarnsmamma borde räknas som en merit vid jobbansökan (faktum är att jag har med det som en punkt på mitt CV).

Ikväll har jag exempelvis under en timmes tid dammsugit, städat ihop lilla E:s prylar, ordnat upp skorna i hallen, tömt och fyllt diskmaskinen, torkat bord samt diskbänk, dammat smulorna från duken, kokat gröt åt lilla E, gjort henne i ordning för sängen, sjungit en gonattvisa och pussat gonatt... Det är ju rätt så effektivt, kan man tycka, men det som verkligen innebär en guldstjärna i meritlistan är att allt har utförts med lilla E som en nöjd och delaktig aktör. Det, mina vänner, är verkligen en utmaning! Om ni inte tror mig får ni gärna komma och testa själva!

...Va..? Tror ni att jag försöker få tag på gratis arbetskraft genom denna utmaning? Nää! Det skulle jag aldrig..! Okej, ni har genomskådat mig. Men det är faktiskt inte en enkel uppgift!
 

Nu förtjänar jag att ta mig en bit av grannfruns nybakade äppelkaka gjord på deras egna äpplen (ja, vi har världens bästa grannar)! Mums!

Varm, nybakt äppelkaka gjord på nyplockade äpplen... Tack, grannfrun!

Lunch

Det är helt okej att jobba en dag som denna! För efter ett par timmar på kontoret uppskattar jag denna fantastiskt trevliga lunch-miljö ännu mer! :)

Jordgubbar

Svenska jordgubbar! Yammo! Nu är det sommar på riktigt!

C är ute på vift och lilla E sover, så mammafrun tar en lugn stund i soffan tillsammans med några smaskiga jordgubbar... Undrar hur den som kom på namnet resonerade egentligen..?

Kanske var det en lite fördomsfull person som hittade på namnet:

"Hmm... De här röda bären liknar ju små gubbar, för gubbar är ju oftast små, knottriga och röda med gröna mössor... Och till skillnad från andra växter så spirar plantorna upp ur jorden... Ja! Där har vi det: Jordgubbar!"

Eller kanske var det en person med lite annorlunda tankesätt:

"Hmm... De här bären är ju supersmarriga! Man borde döpa dem till något som låter som motsatsen till hur de smakar! Ja guu, vilken fiffig idé! Få se... Vad skulle man inte vela slicka på... En gammal gubbe, kanske... Ja! Men det ska låta lite mer obehagligt... Hmm... Jord är ju inte så trevligt att få i munnen... Så kanske en jordig gubbe... Ja! Jordgubbe! Där har vi det!"

Eller var det en bonde som glatt kom viftandes med sitt nya fynd efter en hård dags arbete på åkern och blev avhyst av frugan:

Bonden: "Kolla vad jag hittade vid åkern idag! Har du någon aning om vad det här är?"
Frun: "Hörrdu, allt jag kan se är en jordig gubbe som behöver en dusch om han har tänkt få sig nåt ikväll!"

Bonden: Jadu... Det är ju du som är chef och allvetande, så säger du att detta är en jordig gubbe så är det precis vad det är! "

Hur det än gick till så är namnet lite missvisande enligt min åsikt. Jag skulle nog ha kallat dem för mumsbär om jag hade upptäckt dem först.

Runda och håriga

Jag älskar såna här runda och håriga grejer. Ja, jag pratar förstås om kiwisar... Fulla med C-vitamin och bra substitut för godis under veckodagarna.

Det är bra att ha sådana hemma då man ska plugga (självfallet behövs även litervis med kaffe). Nu har jag lyckats knåpa ihop 3,5 sidor av ordbajs. Att det ska vara 4 sidor struntar jag faktiskt i nu, för det känns som att jag har tjatat tillräckligt om samma grej redan nu... Undrar (som alltid) vad de egentligen förväntar sig att man ska ta upp... (Skriker lite inombords för att lätta på prestationsångesten).

En till grej som är bra att ha hemma är färdiglagad mat i kylen! Svärmor bjöd på middag i söndags och hade lagat mat för en hel armé för att kunna skicka med oss (och Helena) matlådor. Visst är hon gullig, min svärmor? Det ger oss som familj mer tid för varandra under två eftermiddagar då ingen behöver stå och laga mat! Verkligen guld värt!

Zombie-style?

Hälsade på min goda vän Madde igår kväll men åkte hem tidigt för att komma i säng i tid. Mina goda förberedelser till trots kunde jag inte somna förrän kl. 01:00 och lilla E vaknade kl. 06:00 (eller ja, hon vaknade flera gånger, men denna tid var det slutgiltig uppstigning). Jag borde ju egentligen vara en zombie nu, för sömnmönstret har inte varit det bästa denna månad, men faktum är att jag är förvånansvärt pigg. Kl. 08:30 idag hade jag hunnit med en joggintur (minus 20 ute: uppfriskande!), käkat frulle å duschat.

Det är äntligen lördag och nu när lillan sover och karln är ute på vift ska jag passa på och njuta av det jag suktat efter hela veckan: mina banan/punschpraliner som jag gjorde av en banankaka som blev kvaddad! Möms!