Min vardag i norr

Min vardag i norr

måndag 29 juli 2013

En vagn kommer lastad

Hmm... Jag börjar misstänka att det kommer att bli intressant att åka iväg på semester då lilla E själv får bestämma vad hon ska ha med sig... Såhär ser hennes leksaksvagn ut då hon får välja vem/vad som ska få åka med i den:

En vagn kommer lastad (med vaddå?) Med allt!
Än så länge slipper vi införskaffa en semester-lastbil iallafall, för än så länge är det mamsen och papsen som bestämmer packningens innehåll... Fast jag ska inte skryta allt för mycket över mina packnings-skills, för jag brukar ta med mig halva huset och sedan använda en bråkdel av detta... Ånej! Två som tar med sig halva huset! Det blir ju hela huset som ska med sen, alltså! Vi får nog skaffa oss en husbil att bo i, så blir det enklare att få med sig allt då man ska iväg. Då kan man bara checka av en punkt i listan då man ska åka: Huset? Check! Bra, då far vi!

söndag 28 juli 2013

Tummen upp för vaxning... Eller så int.

Det är ju inte alltid lätt att vara tjej... Speciellt inte ifall man råkar vara en tidsoptimist och klant. Då kan det bli tokigt ibland... Som igår. Jag hade begränsat med tid (för ovanlighetens skull) inför den inbokade middagen ute på O'Leary's. Vad gör jag då? Jo, jag bestämmer mig för att tvärvaxa bikinilinjen (för detta har jag väldigt sällan tid för, så jag tänkte "nu eller aldrig", och det var dags, om man säger så). Så jag snabbmicrade vaxet, som råkade bli lite för varmt (som alltid) och då jag skulle röra om det för att få det till att svalna (med lätt stressade rörelser) så skvätte det upp över min tumme.

AAJJJ-Ö!!!

Över-upphettat vax: Inte så skönt att få på tummen.

Jag är inte den där typen som tycker att det är spännande att droppa stearin och skit på huden, så det var en ytterst obekväm upplevelse. Sedan, när jag väl fått det att svalna en aning (fast självklart inte tillräckligt), så satte jag igång och bredde ut det på ställen vi inte behöver nämna närmare här. Då tiden kom och vaxet rimligen borde ha stelnat (det är ett sånt där vax som man drar av då det stelnat, utan några remsor), så upptäcker jag till min fasa att det är något fel på formulan i denna burk. Det går inte att dra bort som det brukar, för det stelnar inte till ordentligt.

AWESOME!!!

Vad gör man då? Man provar skölja  med kallvatten först, för att det ska stelna.

BRRR!!!

Sen testar man att dra bort det igen... Nope. Nu har det stelnat för mycket, så det är bara att klösa bort små bitar av vaxet åt gången... Om det var en angenäm upplevelse? -Nej. Till sist fick jag skrubba bort resterna med hjälp av barnolja och en skrubb-handske. På förpackningens varningstext står det förstås att man inte ska gå tillväga på detta sätt, men vad ska man göra? Nu kan man ju fråga sig ifall jag tycker att det är värt att vaxa... Det kan jag inte påstå att jag tycker... Men man får ju en chans att ha rosa plåster med prinsessor på iallafall...



Om man har fått aj-aj på tummen får man ha rosa prinsess-plåster.

onsdag 24 juli 2013

Välkommen tillbaka!

Alla som vaknat klockan 05:20 och börjat dagen med en 4,7 km joggingtur, räck upp en hand! (Min hand är uppe nu, ifall ni undrar). Fördelen med att den lilla huliganen här hemma anser att sömn är ett onödigt påfund är att man får sig upp i tid (nackdelen är att de som tycker att sömn är ett underbart påfund inte får vara med i omröstningen om dygnets format).

Jag är iallafall väldigt nöjd över att jag hunnit vara ute idag. 16 grader kl. 05:30 vittnar om att sommaren har kommit tillbaka från sin semester (alla behöver ju lite semester, så det är helt okej att den tog lite time out). Nu sitter jag ute och njuter av sol och mat vid älven.

Igår var jag ute på vift och gjorde hembesök på landsbygden. Det var inte alls så dumt att glida runt på grusvägar längs med böljande åkrar och glittrande sjöar.
Jag vill nu högaktligen ta tillfället i akt och hälsa sommaren välkommen tillbaka. Så otroligt trevligt att vi får fler varma dagar, oavsett om vi kan njuta av dem en timme under lunchen eller hela dagen!
Gårdagens lunch-vy

onsdag 17 juli 2013

Det ultimata preventivmedlet

Hon liknar en liten ängel, en sån där som fanns på bokmärken som man samlade på då jag var liten: Blå ögon med långa ögonfransar, runda kinder och en blond kalufs med stora runda lockar. Hon ser ut som en glittrande bokmärkesängel och i mina ögon är hon det vackraste som någonsin skapats. En förälder är aldrig opartisk och det egna barnet är alltid lite mer fantastiskt än alla andra barn. Därför ser jag hos min lilla ängel, förutom skönhet av en annan värld, en ovanligt intelligent läggning samt en särdeles trevlig och lustig humor. Hon är helt enkelt den mest underbara varelsen som universum någonsin skådat, såsom de flesta barn tenderar att vara ifall föräldrarna får vara med i den avgörande juryn...

Därför kan det uppfattas som en aning märkligt att jag ibland benämner henne som det ultimata preventivmedlet... Men faktum är att hon har ett mycket effektivare förfaringssätt än många andra metoder som kan användas för att förhindra att oväntade syskon plötsligt uppenbarar sig i det hus som den lilla bokmärkesängeln har som habitat. Genom att se till att de vuxna personerna i residenset under dygnets alla timmar aldrig får tid över till annat än sådant som har den lilla guldlocken i fokus, försäkrar hon sin framtid som enda arvtagerska. Det hon inte har tagit med i sin beräkning (förutom det faktum att hon inte kommer att ärva några miljonbelopp sin plan till trots), är att detta förfarande kan sätta hennes nuvarande habitat i risk.

Då små bokmärkesänglar smider planer kan de ibland missa viktiga detaljer. En sådan detalj är att de vuxna i hushållet kan behöva lite tid över för varandra samt för sig själva för att orka fortsätta att bo tillsammans. Nu råkar dock de två vuxna individer som den lilla bor tillsammans med vara så lyckligt lottade att de har andra (ännu mer vuxna) personer i närheten som de kan konspirera med. Dessa kan ibland ta hand om den lilla vackra varelsen så att de vuxna i hennes hushåll kan göra annat än guldlocks-relaterade saker.

Som den ena av dessa två vuxna individer tackar jag den lilla bokmärkesängelns mor- och farföräldrar för att de ställer upp som de gör, samt gratulerar mig själv och C (den andra vuxenpersonen i hushållet) för att vi valt att bo i samma stad som dem!

måndag 15 juli 2013

Paketöppning

Jag har en dålig ovana. Det är inte så att jag medvetet väljer att fortsätta med beteendet, men vissa saker verkar jag inte kunna lära mig hur mycket jag än skulle försöka. Det är en väldigt irriterande tradition jag har utvecklat, inte minst för mig själv.

Det gäller öppning av allehanda paket. Små som stora, breda som smala, höga som låga: Alla sorter får vara med då det kommer till min beteendeproblematik. Ingen behöver känna sig missräknad eller utanför.

Det som händer är att jag inte ser efter vilken väg paketet ska vara innan jag öppnar det. Inte heller ser jag efter ifall det står "öppnas här" någonstans på förpackningen. Nej, jag river upp kartongen med mina järnklor utan att blinka. Sedan blir det stort missnöje då det upptäcks att detta hets-rivande har orsakat ett mycket mer opraktiskt bruk av det som finns inuti paketet (för oftast finns det en mer finurlig lösning för exempelvis återförslutning på den rätta öppnings-sidan).

Att detta är ett problem kan vem som helst konstatera. Om problemet är stort är upp till den enskilde individen att bedöma. Paketen blir sig iallafall aldrig lika efter denna respektlösa behandling.
Ännu ett missförstått stackars paket anmäler sig till gruppterapin.

söndag 14 juli 2013

Ur fyndlådan.

Hittade ett A4-ark med en serie-strip som jag skapat då jag var 13 år och gick i åk 7. Läs och njut:





Haha! Visst var det rätt gulligt?

tisdag 9 juli 2013

Tisdag

Sedan jag slutade snusa har jag skaffat mig lite extra vaddering runt kroppen. Det kan ju vara bra att ha då det är vinter och kallt och man missat att ta på sig täckbyxor fast man borde ha förstått bättre... Men det är ju inte vinter nu, så jag har inget behov av mina extrakilon för tillfället. Så nu ska jag säga NEJ till godis, glass och kakor! Iallafall om det inte är lördag (för min mamma har sagt att man får äta godis på lördagar och hon vet typ allt i hela världen, så det måste vara sant att man får det!)

På tal om att det inte är vinter nu: Vilken härlig sommarhelg det har varit! Jag älskar verkligen denna årstid! Och lilla E har varit på sådant fantastiskt humör hela helgen! Idag var hon dock inte alls nöjd med mig då jag kom hem. "Nä-ä, mamma!" utropade hon och gjorde"talk to the hand-gesten" då jag försökte snåla till mig en kram eller puss. Troligtvis ville hon ge mig fan för att jag varit borta hela dagen... Suck! Det är inte lätt att vara mamma alla gånger. Längtar till nästa helg!
Sommar, sommar, sommar!

onsdag 3 juli 2013

Hjärnans oförutsägbara siesta-tid.

Som jag nämnt tidigare har jag en sneaky hjärna. Ibland (särskilt om jag sovit alldeles för lite), så tar min hjärna oannonserade siestor. Den ser det tydligen som en arbetsförmån att ta ut dessa små vilostunder då det passar för den (och det är inte alltid så passande för mig). Jag har märkt samma symptom hos andra i min omgivning, så jag vet att detta inte är ett helt ovanligt fenomen. Dock är det störande som tusan!

 Vad som händer är att hjärnan plötsligt bestämmer sig för att vila ett tag och sätter igång en autopilot som ska ge ett intryck av att hjärnan fortfarande är kvar och är aktiv (men den är nog en prototyp, den där autopiloten, för den är långt ifrån välfungerande). Under autopilot-läget fortsätter jag att göra det jag gjort innan, men utan att vara medverkande tankemässigt. Exempelvis kan det röra sig om att fortsätta "föra ett samtal" med någon utan att faktiskt medverka i det. Detta har hänt mig ett flertal gånger den senaste tiden.
Som sagt, så är autopiloten ett projekt under konstruktion och blir också väldigt lätt avslöjat som den bluff det är. Alternativt kan den som man för en konversation med börja anse att man är en idiot.

Hur som helst så är det inte okej att hjärnan gör på det här sättet! Men det är ju inte så att jag kan sparka ut den och leta efter en annan. Ojoj! Tänk att ha igång den där förbenade autopiloten under tiden man letar efter en ersättar-hjärna! Förstå vad den skulle ställa till det för en! Näe, det är bara att försöka få mer sömn och ta hjärnan i kragen nästa gång den försöker smita iväg på en liten tupplur!