Paketöppning

Jag har en dålig ovana. Det är inte så att jag medvetet väljer att fortsätta med beteendet, men vissa saker verkar jag inte kunna lära mig hur mycket jag än skulle försöka. Det är en väldigt irriterande tradition jag har utvecklat, inte minst för mig själv.

Det gäller öppning av allehanda paket. Små som stora, breda som smala, höga som låga: Alla sorter får vara med då det kommer till min beteendeproblematik. Ingen behöver känna sig missräknad eller utanför.

Det som händer är att jag inte ser efter vilken väg paketet ska vara innan jag öppnar det. Inte heller ser jag efter ifall det står "öppnas här" någonstans på förpackningen. Nej, jag river upp kartongen med mina järnklor utan att blinka. Sedan blir det stort missnöje då det upptäcks att detta hets-rivande har orsakat ett mycket mer opraktiskt bruk av det som finns inuti paketet (för oftast finns det en mer finurlig lösning för exempelvis återförslutning på den rätta öppnings-sidan).

Att detta är ett problem kan vem som helst konstatera. Om problemet är stort är upp till den enskilde individen att bedöma. Paketen blir sig iallafall aldrig lika efter denna respektlösa behandling.

Ännu ett missförstått stackars paket anmäler sig till gruppterapin.