Födelsedagsfirande med mera

Idag fyller C år! Dagen till ära fixade jag frulle med scones å grejer, medan han fick ligga och dra sig ett tag med lilla E hoppandes i sängen (eller rättare sagt på madrassen i hennes rum, för han tog nattskiftet denna gång).

Scones!

Han fick en wah wah-pedal av mig (en gitarrpryl), för jag tänkte att både Hendrix och Dimebag körde med såna och de är hans hjältar. Han blev glad och det är ju det som räknas!

Blev ingen cry baby av maken då han fick min present. Tur de!

Denna påsk har, som ni ju vet, bjudit på ett fantastiskt väder hittills och vi har tagit vara på det genom att ta långsvängar med vagnen.

C fixar medarna.

Videkissarna börjar vakna till liv! Mijaoo!

 Igår eftermiddag åkte vi till Svarttjärn för att äta middag med C:s pappa med familj och svägerskan. "Svarttjärn"! Vilket dystert och vemodigt namn! Men det är fint där, faktiskt. Idag ska vi till Urs och käka middag, men innan dess ska vi ut och njuta av goovädret igen!

Påsk!!

Nu är påsken här!

Fina grejer hittades i tvättstugan! ;)

Jippi! Oavsett om man vill eller inte känner man ett visst nytt hopp spira inombords. Jag fick dåliga nyheter igår gällande jobb, vilket gjorde mig riktigt besviken (låt oss bara säga att ett halvt löfte bröts). Nu har jag dock fattat ett beslut om en grej som jag har funderat fram och tillbaka om (även det jobbrelaterat). Det känns som en otrolig lättnad att ha bestämt sig! Allting brukar ju ordna sig i slutändan!

Påskpynt! (Väntar bara på att videkissarna ska kika fram).

Denna dag har börjat på ett mysigt sätt då lilla E vaknade kl. 05:15. Jag är faktiskt inte ironisk nu. Det var jättemysigt, för hon var på så trevligt humör och vi fick en lång stund tillsammans på morgonen.

"Kom här nu, mamma!"

Jag känner mig på så bra humör idag! Igår kunde jag inte fokusera så bra på plugg efter det där beskedet, men idag ska jag göra grymma reflektioner i min hemtenta!

 

Ny vinkel

På väg hem från Umeå i måndags stannade bussen i rödljusen i stan. Jag tittade ut genom fönstret och såg detta. Har aldrig tänkt på det förr, men byggnaden har som en spännande arkitektur med det gröna fönstret och vinklarna. Det är väl så att vi ibland behöver stanna upp och se på saker från andra vinklar för att upptäcka nya detaljer i det vi har omkring oss!

Tid för kvalitetstid

Nu går det undan! Dagarna försvinner snabbare än en kaka i min hand. Har inte ens hunnit skriva inlägg då det är så mycket annat som ska hinnas med. I måndags var det seminarium i Umeå som stod på agendan och igår var det 1,5-årskontroll för lilla E på BVC så då passade vi på att ha en mamma-dotterdag:

Morgonpromenad: Solen stiger upp och fåglarna kvittrar. Själen sjunger.

Våren är inte långt borta.

Eftermiddagssvängen.

Flervåningshus för fåglar?

Oj, så skönt att sova medan mamma plockar påskris (även fast vantarna missmatchar med overallen på ett skrikigt sätt)!

Imorse vaknade vi tidigt och fick därmed kvalitetstid även idag! Härligt! Det är dock fullt sjå med att hålla koll på vad lilla E tar sig för medan man försöker fixa frulle å grejer. Hon är snabb som en blixt och en problemlösare som mamma (jag löser alltid problem, men ja, för er som nu har en skeptisk min: ibland skapar lösningarna ytterligare problem som i sin tur måste lösas. Hey, ingen är perfekt!). Nu har hon kommit på att stolar går att använda för att ta sig upp på andra ställen än matbordet. Man blir ju stolt över hennes initiativförmåga och motoriska skills, men "Puh!" säger jag bara! Det gäller att vara med då hon lyfter perkulatorn och samtidigt får syn på en kryddskål i porslin.

"Få se nu... Vad var det som stod på schemat idag..? Ja just ja: Skapa stor oreda och förstörelse medan du samtidigt är supersöt och underbar!"

Nu är hon iallafall lämnad på dagis och jag ska jobba vidare med mina examinationsuppgifter. Önska mig lycka till!

En helg

Jag har förstått att de flesta som bor i schtaan har varit på den där Etage-festen som säkert var dötrist, å dötråkig och alldeles... alldeles underbar. Själv är jag i ett läge i mitt liv då jag uppskattar stillhet och lugn väldigt mycket. Det kan bero på att det för det mesta är full rulle här hemma och att det inte är så ofta man känner att man kan slappna av. Så det är vad jag har valt att göra i helgen: Att försöka göra så lite som möjligt och umgås med min familj. Här är några bilder från detta veckoslut:

Bullmamman (jag) slår till igen! Mums!

Ibland kan det kännas som att ett steg fram är ett steg bak...

Vagnen goes transformer med mina specialmedar.

Inget kan stoppa Vagnimus Prime!

Bäverspår (ej att förväxlas med snigelspår, trots att ordet kan leda till vissa associationer).

En lortig hare har varit här.

Lada (för att jag gillar dem. De är mysiga).

"Rast och ro", precis vad jag behövde!

Idag har lilla E fått vara hos sin farmor ett par timmar för att jag och C ska hinna fixa några grejer, men i övrigt så har vi bara tagit det lugnt. Har även tagit igen lite förlorad sömn, så nu är jag redo för en ny vecka!

Konstruktiv feedback

Var i Umeå igår och medverkade i ett tre timmar långt gruppsamtal som fyllde mig (och de andra medverkande) med positiv energi. Konstruktiv feedback är något som alla borde ägna mer tid åt! Det är lätt att kritisera men det här med att vara konstruktiv i sin kritik är en... ja, konst, helt enkelt!

Något vi också bör bli bättre på är att berätta för andra vad vi uppskattar hos dem. Om jag tänker en bra tanke om någon brukar jag försöka säga det till denne. Ibland kan folk titta lite misstänksamt på en (särskilt om det handlar om en vilt främmande person), men oftast blir folk glada och lyser upp som solar. Det kan vara en liten sak, som att jag tycker att någon har en häftig frisyr eller cool mössa. "Alltså du", kan jag säga då, "Jag måste bara säga att jag diggar din mössa! Den är grym!" Det kan upplevas som ett egendomligt beteende här i Sverige (och Norrland) men jag gör det för min egen skull. Jag mår bra av att säga bra saker. Och jag tror att andra mår bra av att höra det, även om det är något så trivialt som en "häftig mössa". Det är en början iallafall! Det handlar om att synliggöra andra. Tänk dig själv att du sitter på bussen, lite småsur över att du inte hann äta frukost och att det är hål i socken du tagit på dig… Och så kommer någon och säger att han/hon har lagt märke till något positivt i din uppenbarelse. Då blir man ju på bättre humör, eller hur!

Ja, det är något att tänka på i alla fall… Igår kväll kände jag dock hur jag började må rätt kasst på grund av en annalkande förkylning. Jag önskade jättehårt, allt jag kunde, att lilla E skulle sova en hel natt. Och gissa vad hon gjorde? Hon sov en hel natt! Resultatet av detta är att jag känner mig mycket bättre idag! ”Jag vill tacka liiiveet”, som Arja Saijonmaa skulle sagt.

Runda och håriga

Jag älskar såna här runda och håriga grejer. Ja, jag pratar förstås om kiwisar... Fulla med C-vitamin och bra substitut för godis under veckodagarna.

Det är bra att ha sådana hemma då man ska plugga (självfallet behövs även litervis med kaffe). Nu har jag lyckats knåpa ihop 3,5 sidor av ordbajs. Att det ska vara 4 sidor struntar jag faktiskt i nu, för det känns som att jag har tjatat tillräckligt om samma grej redan nu... Undrar (som alltid) vad de egentligen förväntar sig att man ska ta upp... (Skriker lite inombords för att lätta på prestationsångesten).

En till grej som är bra att ha hemma är färdiglagad mat i kylen! Svärmor bjöd på middag i söndags och hade lagat mat för en hel armé för att kunna skicka med oss (och Helena) matlådor. Visst är hon gullig, min svärmor? Det ger oss som familj mer tid för varandra under två eftermiddagar då ingen behöver stå och laga mat! Verkligen guld värt!

Analys och trädspöke

Idag är det hårdpluggning som gäller! Jag ska göra klart examinationsuppgift 1, som innebär att jag ska analysera en film (Magnetisörens femte vinter) utifrån en terapeutisk modell. 4 sidor med storlek 12 och radavstånd 1 är oftast lite utrymme för allt mitt ordbajseri som vill få plats på papperet, men denna gång känns det som en svår uppgift... Därför är det bara att stirra tjuren i brunögat och sätta igång.

Innan dess måste jag bara visa er vad jag såg under promenaden i lördags. Bli inte allt för rädda nu, men det spökar lite här i skogarna... Kolla in den här snubben:

Söndag och inte bakis

Det är söndag och jag är inte bakis. Detta hade varit ett mer ovanligt scenario för 2,5 år sedan. Då hände det rätt ofta att man var ute i schwängen å svepte några glas på lördagkvällen. Något har dock hänt nu, som gör att jag inte uppskattar festandet på samma sätt. Det som har hänt är att mitt liv fått en ny prio: En annan människas liv. En fantastisk liten varelses uppväxt och livsvillkor ligger i mina händer. Att må dåligt på grund av något jag kunde ha valt bort, och därför inte kunna hänga med i hennes tempo, är inte ett alternativ för mig.

Denna förändring har såklart påverkat mitt umgängesmönster. Jag har tappat kontakten med många av de festprissar jag umgicks med så mycket förut… Men jag är lika rolig nykter som onykter och de som inte fattar det är inte värda att slösa energi på!  Att bli mamma visar de sanna ansiktena av folk man har runt omkring sig och de vänskapsband som var starka förut har blivit ännu starkare nu. Riktiga vänner behöver inget vinglas i handen för att kunna skratta åt varandras dåliga skämt. Riktig vänskap kräver inget discodunk i bakgrunden för att våga säga hur mycket man tycker om varandra.

Äkta vänskap, mina vänner, är rikedom! Och jag känner mig som Joakim von Anka då jag vältrar mig i känslan av att vara så rik (med den skillnaden att jag inte kastar upp mina vänner i luften som han gör med sina pengar)! Jag är så tacksam över att få ha människor i mitt liv som ger mig värme och glädje genom att bara finnas till!

Denna lilla varelse är ännu inte medveten om hur många dörrar hon har öppnat i mitt hjärta och själ :)

En bra dag!

Vilken bra dag det har varit! På förmiddan fick vi besök av Linda, Peter, Edde och Noomi och det var såklart trevligt! :) Efter det tog jag med mig lilla E på en härlig långpromenad i det underbara vädret (C hade grejer att fixa inför kommande byggnationer i sommar).

Landet! Det är grejer det!

Även rådjuren uppskattar bron över ån.

Efter det har vi lyft skrot (bokstavligt talat) uppe på vinden. Gott folk: Att slänga upp nåt på vinden för att "slänga det sen" eftersom att "vi ändå ska köra till skroten med det andra" är inte en bra idé. Nej, det är faktiskt en riktigt dålig piss-idé!

Såhär såg det ut innan vi började (ja, alltså det är ju lika mycket skrot åt andra hållet). Fortsättning följer...

Men nu har vi börjat iallafall... Nästa steg är att köra berget vi idag byggt till skroten för att få plats med nästa berg som ska iväg. Annars tror jag att man blir ledsen i ögat då högarna aldrig verkar minska. Jasi! Nu ska vi käka lite varma mackor, för skrovmålen vi käkade tidigare har vaporiserat (oj! Jag trodde detta ord skulle bli understruket med rött för att jag har hittat på det, men tydligen är det legitimt att använda! Najs!) i våra magar.

Nykomling

Har varit och hälsat på Fanny och hennes lilla dotter som är 10 veckor. Myys! Blir så nostalgisk och rörd då jag tänker att lilla E nyss var så liten... Så det blev ju en liten tår i ögat även idag :)

Nu tänker ni kanske att jag är en riktig grin-Olle... Och då tänker ni ganska rätt, för jag har nåt fel på mina tårkanaler (det känns iallafall bra att skylla på dem) som gör att jag får tårar i ögonen direkt jag får en känsla av något slag (vilket jag ofta får, eftersom jag är människa). Det kan också vara så att jag helt enkelt känner väldigt starka känslor som gör att det blir svårt att dölja dem... Ja, vad vet jag? Kan nog inte göra karriär som pokerproffs iallafall :)


Hur som helst: Nu ska jag och lilla E leka så det står härliga till! Trevlig helg på er alla!

Magar och det som gömmer sig däri

Emma var på besök hos mig idag. Hon hade en badboll med sig under tröjan... Eller så var hon gravid. Kan nog vara det senare... Vecka 40, för att vara mer exakt. Måste erkänna att jag blir sugen på att skaffa en till liten rackare då jag ser en gravidmage eller en liten färsking! Tänk att man kan glömma så fort! Jag har otaliga gånger svurit att jag aldrig någonsin kommer att skaffa ett syskon till lilla E (koliken, ni vet... och en del andra utmaningar efter vägen), men nu är hon ju så fantastiskt mysig, rolig och alldeles underbar att det där jobbiga känns väldigt avlägset.

När jag pratade med Emma om vilken lycklig mamma jag är nu blev jag så rörd att jag fick en tår i ögat (vilket i sig inte säger så mycket. Jag bölar ju till och med då jag skrattar... Men jag blev hur som helst rörd). Tänka sig så bra allt kan ordna sig alltså! MEN, det blir inget syskon än. Inte på ett bra tag. Jag menar bara att det omöjliga kan bli möjligt ibland.

Morgonstund har guld i mund!

Lilla E vaknade tidigt idag, så vi har fått mycket tid med varandra på morgonen. Det gör mig lycklig och min dag får en underbar start!

Minifrulle innan dagisfrulle. Äter med båda händerna, precis som mamma (och pappa).

Tänk att en bok kan läsas på två sekunder...

Toabesök hör ju till morgonbestyren.

Såhär ska en vagn dras!

Nu när min lilla myspropp är lämnad på dagis, så ska jag ägna mig åt dessa två saker:

Har faktiskt köpt denna bok (det var väldigt länge sen jag gjorde det sist), så jag har extra höga förhoppningar på den!

Besök och det här med Tiden

Idag har jag haft besök av Ida och hennes lilla Elvis. Det var vääldigt länge sedan jag träffade Ida sist, så det var supertrevligt att de hälsade på! Nu när jag tänker på det, så känns det lite som att jag kör ett slags mantra med "det var väldigt länge sen sist" då jag pratar om folk jag träffat... Men jag tror att det är den här rackaren Tidens fel. Tiden är en liten illbatting som springer iväg så fort man gör något och sen när man ska få fatt den igen så tycks den alltid vara steget före... "Näänänäänänäänää!" retas den och gömmer sig bakom ett hörn. "Hihihi!" fnissar den då man tittar bakom hörnet och den har hunnit gömma sig någon annanstans.

Jasi! Det enda man kan göra är att acceptera att den är sådan och göra det bästa av situationen. En del försöker jaga ifatt Tiden hela sitt liv, vilket oftast bara resulterar i stress, sömnbrist och dålig livskvalité. Tricket är att hålla koll på ungefär vart den befinner sig samtidigt som man gör det man behöver göra och det man vill göra. Och det man inte hinner göra innan Tiden springer iväg igen får man helt enkelt göra senare... Eller strunta i, om det inte var viktigt (av någon anledning prioriterade man ju det sist).

Att se sig själv i ett nytt ljus

Pratade om ett eventuellt sommarjobb med en kvinna och hon sa att "som socionom är du egentligen överkvalificerad". Jag nickade och tänkte inte så mycket mer på saken... Förrän nu. Meningen ekade plötsligt i min morgonskalle (självklart höll jag på och försökte läsa en skolbok då detta eko distraherade mig). Jag är överkvalificerad!! Så underbart! Helt plötsligt växte jag i mitt eget anseende. Om jag hade en slips på mig nu skulle jag räta till den och sträcka upp hakan lite medan jag gjorde så. Om jag hade hängslen skulle jag dra ut dem lite med tummarna  för att sedan ge dem en liten sprätt. Jag har inga hängslen, så jag gör samma sak med bh-banden istället.

Detta förändrar ingenting i övrigt. Jag tycker fortfarande att jobbet verkar intressant, men jag själv känner mig upplyft. Jag är snart en högskoleutbildad socionom, vilket gör mig kvalificerad till vissa arbeten och överkvalificerad för de som jag var kvalificerad för innan jag påbörjade studierna. Jag känner mig... mer. Jag är något mer än det jag var tidigare.

Inget UA, men...

Saabrina gick inte igenom besiktningen, men det var lättfixade punkter iallafall.

Efter det där mötet jag hade tvärsnäppte jag in på Åhléns för att ta en liten kik (var på jakt efter nå rosa frukostskålar, men he fanns int). Hittade en jättefiffig pryl där: En disktrasehållare! Jag har länge funderat över hur jag ska lösa trasproblemet (det finns ju som inget bra ställe att ha den på) och nu tänkte jag tipsa er andra om lösningen: En sugproppsgrej som man trycker fast trasan i! Lyckan är gjord!

Liftarens guide!

Blev på bra humör idag då jag såg att dagens Google-logga är från Liftarens guide till galaxen (en helt skruvad bok. Läs den, se INTE filmen!).

Om en timme ska Saabrina besiktas. Om hon går igenom UA ska jag lägga ner lite tid och kärlek på henne i sommar! Jag lovar! Hon börjar se lite risig ut med lister som hänger och rost här å var, stackarn! Sen, efter lunch, har jag ett spännande möte... Pirrig dag, med andra ord :)

En helg i frosseriets tecken

Jag har nog begått ett flertal av de sju dödssynderna under mitt liv. En som jag med bestämdhet vet att jag otaliga gånger gjort mig skyldig till är Frosseri. Med stort "F". Igår frossade jag och slukade all choklad jag fått av C (ni vet, då han kom med blommor å choklad häromdan) plus en massa annat som muffins, chips å jordnötter. Idag har vi varit på kalas hos syrran och J. De har köpt ett hus och flyttade in där igår. Superfint var det! Jag är så glad att de fått tag på en sådan pärla! Fast kalaset var inte för att fira husköpet, utan för att deras lilla H har fyllt hela 3 år! Jösses, vad tiden går!

Finn den röda tråden i bilden! (Tips: Den är inte röd, den är rosa).

Av oss fick hon en sparkcykel, men hon fick samma av sin farfar så det får bli byte till något annat. Tur att vi köpte hårprylar med Hello Kitty också. Den kissen går alltid hem där. Syrran hade t.o.m. varit duktig och bakat en Hello kitty-formad tårta för att glädja lilla H extra mycket.

Lilla E ville också testa sparkcykeln lite. Hon har bara en lite annorlunda stil då hon glider omkring...

Hur som helst: Kalas likamed fika, som alla vet, och min syrra är så duktig på att fixa fram goofika så det blev att skyffla in en hel del mumsiga grejer. Det tog ett tag innan jag blev hungrig igen efter det, kan jag säga! Ändå bakade jag tacopizza och tryckte i mig det här hemma... Visst är det skönt att höra att jag slipper svälta? Det tycker iallafall jag är super! :)

Härlig dag!

C har haft grejer att fixa idag, så jag och lilla E har varit hemma på tu man hand under dagen. Vädret värmdes upp avsevärt då solen gnuggat sömnen ur ögonen, så vi passade på att ta en liten prommis.

Men vi såg förstås till att stanna upp då vi upptäckte något som var värt att betrakta en stund extra. Den här snöklumpen, exempelvis, var ju mycket intressant.

Vi kikade även på hästar och pekade på dem så att de skulle känna sig extra uttittade.

Sedan kom svärmor förbi med lite nya kläder till lilla E och vi passade på att bjuda på lite middag. Nu ska jag mysa ner mig bredvid maken i soffan en stund innan han ska iväg på spelning :)

Zombie-style?

Hälsade på min goda vän Madde igår kväll men åkte hem tidigt för att komma i säng i tid. Mina goda förberedelser till trots kunde jag inte somna förrän kl. 01:00 och lilla E vaknade kl. 06:00 (eller ja, hon vaknade flera gånger, men denna tid var det slutgiltig uppstigning). Jag borde ju egentligen vara en zombie nu, för sömnmönstret har inte varit det bästa denna månad, men faktum är att jag är förvånansvärt pigg. Kl. 08:30 idag hade jag hunnit med en joggintur (minus 20 ute: uppfriskande!), käkat frulle å duschat.

Det är äntligen lördag och nu när lillan sover och karln är ute på vift ska jag passa på och njuta av det jag suktat efter hela veckan: mina banan/punschpraliner som jag gjorde av en banankaka som blev kvaddad! Möms!

God morgon!

Vackert väder även idag, fast lite blåsigt (det blir förvånansvärt kyliga vindar då det är 8 minus). Joggingtur avklarad och nu ska jag avnjuta den heliga brygden: kaffe.

Sen blir det hårdpluggning! Nu har jag halkat efter lite i läsningen, känner jag... Eller okej, jag har halkat efter mycket. Hjärnan vill inte riktigt fokusera just nu. Därför är det så bra att det finns kaffe! :)