Söndag och inte bakis

Det är söndag och jag är inte bakis. Detta hade varit ett mer ovanligt scenario för 2,5 år sedan. Då hände det rätt ofta att man var ute i schwängen å svepte några glas på lördagkvällen. Något har dock hänt nu, som gör att jag inte uppskattar festandet på samma sätt. Det som har hänt är att mitt liv fått en ny prio: En annan människas liv. En fantastisk liten varelses uppväxt och livsvillkor ligger i mina händer. Att må dåligt på grund av något jag kunde ha valt bort, och därför inte kunna hänga med i hennes tempo, är inte ett alternativ för mig.

Denna förändring har såklart påverkat mitt umgängesmönster. Jag har tappat kontakten med många av de festprissar jag umgicks med så mycket förut… Men jag är lika rolig nykter som onykter och de som inte fattar det är inte värda att slösa energi på!  Att bli mamma visar de sanna ansiktena av folk man har runt omkring sig och de vänskapsband som var starka förut har blivit ännu starkare nu. Riktiga vänner behöver inget vinglas i handen för att kunna skratta åt varandras dåliga skämt. Riktig vänskap kräver inget discodunk i bakgrunden för att våga säga hur mycket man tycker om varandra.

Äkta vänskap, mina vänner, är rikedom! Och jag känner mig som Joakim von Anka då jag vältrar mig i känslan av att vara så rik (med den skillnaden att jag inte kastar upp mina vänner i luften som han gör med sina pengar)! Jag är så tacksam över att få ha människor i mitt liv som ger mig värme och glädje genom att bara finnas till!

Denna lilla varelse är ännu inte medveten om hur många dörrar hon har öppnat i mitt hjärta och själ :)