En eloge till mig, som har lyckats sluta snusa! 8:e februari
blev jag less på att ha en sån onödig last och sa ”Nu räcker det, för
bövelen!”. Jätteduktig är jag! Verkligen! Problemet är bara att jag fortfarande
känner av det. Min hjärna signalerar om att något fattas och jag försöker leta
efter något som kan tänkas passa in i det tomrum som min snuttefilt (snusen)
har lämnat. Jag testar olika saker: ”Godis? Nähä… inte det… Men det var gott!
Jag tar några fler, vettja! Hmm… Få se nu… En macka? Nähä… Okej… Chips? Nej.
Jordnötter? Nej. Frukt? Nej. Men bakelse då?? Gott, fast…Raap! Nej, det var
inte det heller…” Magen sväller efter allt testande, men inget känns riktigt
rätt…
Så nu har jag en ny last: Allt som är ätbart (speciellt om
det är socker i). Mycket bättre! Eller...?
Vågen visar
på positiva siffror iallafall... Ja, om plus är positivt, alltså :) Denna vecka
ska jag stå emot! Jag ska börja med att välja ut EN dag för att trycka karra,
inte tre dagar som jag alltid annars anser att helgen består av (det är ju
halva veckan, ju!). Lörsöndag är en dag, eller hur? :)
... Ja, ojoj! Vilka I-landsproblem man har alltså! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar