Min vardag i norr

Min vardag i norr

måndag 10 mars 2014

Efterrätts-glupskarn

Det är något fel på min mage. Oavsett hur mycket jag har ätit och oavsett hur proppmätt jag är,  så ryms det lik förbannat ungefär fem liter efterrätt i tunnan.

Det är även något som är knas med min självbehärskning då det kommer till sötsaker... Igår, till exempel, käkade vi middag hos mamsen och papsen. Det bjöds på en söt och mastig (dvs perfekt i min smak) efterrätt i stora portioner. Efter att ha käkat min egen, åt jag upp lilla E:s (hon ville hellre ha kex) och sedan funderade jag på att äta min systerdotters (hon ville också hellre ha kex). Ifall gränsen till glupskhet inte går vid att slafsa i sig sitt barns rester, så går den definitivt vid att äta upp någon annans barns rester... Och jag gick över båda dessa gränser, för efter att ha funderat på saken en stund så åt jag även upp lilla H:s portion (men ingen annan orkade ju mer! Och det är ju synd att det ska gå till spillo..?).

Nu undrar jag ifall det är dags att söka hjälp, alternativt be någon slänga bort överblivna efterrätter innan jag hinner fundera mer på saken...

...Söka hjälp, kanske..?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar