Sömnbrist

Vår lilla 2,5-åring väcker oss minst en gång per natt med 10 minuters sömnskrik (går inte att väcka) varje natt och vaknar sedan 4:30 varje morgon (ibland tidigare). Jag jobbar kvällar samt journätter och sover, sedan en lång tid tillbaka, mellan 3,5-4,5 timmar per natt (ibland kan det bli 5, men oftast inte). Mitt sömnbehov ligger på 7-8 timmar/natt för kunna fungera normalt.

Nu fungerar jag ungefär som en 189-årig zombie med alzheimers som har fastnat i ett hamsterhjul och inte förstår hur man får stopp på ett sådant ineffektivt färdmedel, men samtidigt inte minns vad det var som egentligen skulle göras och därför inte heller försöker få stopp på det. Ungefär så bra fungerar jag, med undantag för att jag inte har glömt vart jag lagt mina löständer (något som hör till den omnämnda typen av zombies vanor). Jag har inga löständer. Annars skulle jag förmodligen ha glömt vart jag har lagt dem.

Sömnbrist kan leda till vissa egendomliga vanor.

Exempelvis finner jag mig ofta letandes efter något som jag, efter att ha gått bärsärk i hela huset, upptäcker att jag hållt i min hand under hela tiden. Det är inte ovanligt att jag försöker att skylla på någon annan innan jag upptäcker min miss, så det är lite jobbigt. Jag gillar inte att komma med perfekta skylla-på-någon-annan-utlägg helt i onödan. De bör sparas till väl väl utvalda tillfällen.

Det händer även att jag, då jag kör bil, plötsligt upptäcker att jag kör på fel väg och måste vända om (laglig U-sväng, förstås), för att sedan upptäcka att jag var på helt rätt väg från början (laglig U-sväng igen). Det är en aning ineffektivt och jag gillar inte att vara ineffektiv, så det är också lite jobbigt.

Stundtals kan jag prata på autopilot. Då kan hjärnan komma på munnen med att tala om saker som hjärnan inte har någon aning om att den hade tänkt tala om. Medan hjärnan försöker leta reda på fullmakten som munnen verkar ha fått tag på, hinner munnen komma med helskumma utlägg och när hjärnan till sist kommer till slutsatsen att munnen inte har fått någon fullmakt, utan handlar helt på eget bevåg och därmed bör hindras snarast möjligt, så är det för sent: Munnen har redan hunnit framställa både mig och min hjärna som idioter. Då blir hjärnan arg på munnen, men munnen verkar inte bry sig om något så länge den får snus och fika, vilket den får eftersom jag inte orkar med att sluta med laster just nu.

Hjärnan har blivit allmänt kass på att leta fram olika dokument. Ibland hittar den inte ens ursprungsdokument, som sådana som innehåller ord för vardagliga företeelser och ting. Ett ord som "penna" kan därför bli ett mycket komplicerat föremål att beskriva: "En sån där grej som man kan skriva eller rita med... Nej, inte en dator! Det manuella verktyget". Detta kan möjligtvis förstärka idiot-intrycket en aning.

Sedan har vi förstås det här med tålamodet. Det är inte alls något att skryta med... Och jag vill gärna kunna skryta om saker. Men tålamodet är inte bra. Det går inte att säga annat. Eller man skulle kunna säga att tålamodet är kasst, men det är ungefär samma sak som "inte bra", så det känns onödigt att tillägga det.

Onödiga tillägg är också en konsekvens av trötthet. Förklaringar kan bli lååånga, utan att för den sakens skull bli mer lättförståeliga (oftast mindre lättförståeliga, faktiskt). Återigen: Idioto grande? -Eh... Si.

Nu har jag bestämt att det är bäst för såväl mig själv som min omgivning ifall jag får sova ordentligt ibland. Så jag har pratat med mamsen och papsen om saken och kommit överens med dem om att jag då och då ska sova ett par-tre nätter hos dem. Det blir trist att inte sova med C och lilla E, men det funkar inte att ha det såhär. Sömnbrist leder till dåliga grejer (förutom ovannämnda är jag på grund av den kroniska tröttheten lättirriterad, stressad, har hjärtklappning, kraftig puls, ont i huvudet mm), så det måste åtgärdas på ett eller annat sätt.

... Såå... Nästa gång ni suckar över att barnen vaknar 06:00 på lördagsmorgonen, kan ni tänka på denna lösning, känna er lite nöjdare och njuta lite extra av morgonkaffet. Nu är det fredag kväll, klockan har slagit nio och jag ska med längtansfulla zombie-steg klampa mot sängen och hoppas på att få sova iallafall 5 timmar i sträck denna natt!