30-årssnack

Som 30-årig kvinna kan jag känna en viss ambivalens gällande min ålder. Det finns tillfällen då det är en fördel att anses som "lite äldre", som det kallas då man inte längre är i 20-årsåldern. Exempelvis är det bra då man söker jobb, då man med stigande ålder automatiskt antas ha en viss livserfarenhet (över 10 års arbetslivserfarenhet och 3,5 års högskoleutbildning verkar ibland vara en sekundär merit jämfört med åldern). Sedan finns det tillfällen då det inte känns lika positivt att vara 30 år. Exempelvis på krogen... Går man ut då åldersgränsen är 22 så förväntar man sig nästan att någon ska komma med en rollator för att man inte ska bryta lårbenshalsen på väg ut. Man känner sig, med andra ord, gammal, rynkig och malplacerad då man jämför sig med de barbiedockor som sitter med små fickspeglar och bättrar på läppglansen medan de väntar på att bli bjudna på en drink (Behöver jag nämna att det var länge sen jag var på krogen?).

Ibland känner man sig yngre än sin ålder (för man är ju nästan samma person nu som då..? Eller kanske inte,  ändå...) och ibland känner man sig som 100 år (som då man inte sovit en hel natt på en månad). Den senaste tiden har jag känt mig lastgammal. Som då en kollega berättade att hon sagt till någon att en ny tjej (jag) skulle skola in sig på arbetsplatsen:

"Visst var jag snäll som kallade dig för tjej? Hihi"

"Mjoo... Men jag är ju en tjej.? Hi... hi..?"

Eller då en kollega skulle ge sig på att gissa min ålder:

"Få se, du är tretti..."

"Jo (stooppp!). Trettio år är jag!"

Efter sådana (med all välmening sagda) kommentarer kan det hända att man kommer hem, tittar sig i spegeln och tänker Ja, huvvaligen!  Vilka djupa rynkor  man har, alltså!  Det kan hända att man drar lite i skinnet och funderar på vad en ansiktslyftning skulle kosta. Alldeles för mycket! Suck!

Sedan kommer det ett tillfälle (som idag), då man är ute på promenad med sin lilla dotter och möter en trevlig ung tjej som stannar och pratar med den lilla:

"...Är du ute på promenad med din storasyster?"

Då kan det hända att man kommer hem, struntar i att kolla sig i spegeln och bestämmer sig för att lita på tjejens omdöme. Skutteliskutt! Är man ung så är man! Hihhii!