Pengar och lycka

Den som säger att pengar inte gör en lycklig måste vara en väldigt rik person. Själv skulle jag iallafall bli oerhört lycklig om jag håvade in storkovan på Lotto (note to self: Börja spela på Lotto)! Nu menar jag inte att pengar i sig gör en lycklig, men att pengar, förutsatt att man är lycklig i övrigt, gör det möjligt att ägna sig mer åt det som gör livet fantastiskt. Pengar är med andra ord inte allt, men ett mycket bra medel att ha tillgång till.

För nog är det sant att det bästa i livet är gratis: Villkorslös kärlek, ett barns glada skratt, äkta vänskap, en ljuv sommarvind som blåser genom håret... Osv osv... Men ifall jag hade en massa pengar skulle jag ju ha en grej mindre att oroa mig för; "one less thing", som Forrest Gump skulle ha sagt. Jag skulle även ha mer tid att ägna mig åt det där som är gratis och underbart, då någon annan skulle få privilegiet att göra klart huset och gården samt tvätta och städa och andra saker som känns som en pain i rumpestumpen.

Fast då kommer förstås en rad med frågeställningar: Skulle jag vara nöjd då, eller skulle jag vilja ha mer..? Skulle jag leva över mina tillgångar och tycka att jag hade för lite pengar ändå? Det är förstås svårt att säga, likafullt som det är enkelt att säga att jag skulle vara nöjd ifall det oväntat regnade stålar över mig då jag inte har någon inkomst. I min ficka finns endast fyra hål, precis som den där rått-rackarn hade, hen som valt att bosätta sig i någons hatt... Förresten: Hur kan man inte märka att det bor en gnagare med fru, gammelfarsa och 72 ungar i ens huvudbonad..? Personen i fråga måste onekligen ha haft en mycket stor hatt: "Var bor du, lilla råtta..? Jaså, i min hatt? Kan du kolla om du hittar min cykel där nånstans? Den har varit borta sedan 2009."

Hur som helst... Jag kommer troligtvis inte att vinna på Lotto, särskilt svårt blir det ifall jag glömmer bort att börja spela... Så jag får nog ta mina fyra hål och njuta så mycket jag kan av det som är gratis, som att samla ihop en massa löv i en stor hög för att sedan kasta upp dem i luften och se hur de virvlar ner som ett gyllene regn. Det gör mig barnsligt upprymd och nu är det ännu roligare, för lilla E uppskattar också detta förfaringssätt. Delad glädje är dubbel glädje, som ju alla vet. Jag är glad att jag har underbara människor att dela min glädje med... Fast jag ska nog börja spela på Lotto ändå, för säkerhets skull.

I lööve löv!