Rosa intentioner?

Jag är, som sagt, inte för det här med att tillskriva barn vissa egenskaper beroende på könstillhörighet. Tanken att klä min lilla Pippi Långstrump i rosa klänningar med volanger och ryschpysch är för mig inte lockande... Det är min intention att hon ska introduceras till alla möjliga färger (inklusive rosa) och sedan, när hon själv vill välja ut sina kläder, får hon ha precis vad hon vill (förutsatt att det funkar med de rådande väderförhållandena). Om hon då vill ha det nämnda skära ryschpyschet får hon såklart ha det, men jag vill inte få henne att tro att hon måste gilla något bara för att hon har två X-kromosomer...

Detta är min tanke, men vad händer..? Jo, jag färgar alla hennes vita grejer rosa. Hela tiden gör jag detta, men utan medvetna intentioner att göra så. Det råkar vara ett faktum att jag gillar rosa. Inte för att jag blivit upplärd till detta under uppväxten (på det glada 80-talet fick man ha precis vilka färger man ville utan att det analyserades djupare av omgivningen), utan för att det helt enkelt är en glad och trevlig färg. Så nu undrar jag ifall jag omedvetet låter något rött slinka ner i vit-tvätten för att sedan färga av sig på alla andra tygsaker och göra dem glada och trevliga..?

Den fina vita pyjjen: Inte så vit numer.

Några av lilla E:s handdukar. En gång i tiden var de alla skinande vita.



Lilla E:s vid inköpet vita lakan och kuddfodral.

...Eller är det helt enkelt så att jag är och förblir en tvätt-marodör?