Skit

Igår då jag joggade var vägen väldigt dålig. Där traktorer gjort djupa fåror i leran sjönk skorna ner så de sögs fast i gyttjan. Det gällde med andra ord att välja var man satte ner fötterna.

Jag valde att hålla mig till mitten. Plötsligt var där en lång rad med högar bestående av hästavföring. Jag parerade förstås åt sidan. Där möttes jag av tio högar hundbajs prydligt uppradade efter varandra. Jag studs-trippade på tå mellan högarna i mitten, över till den andra sidan: Hundbajs. In mot mitten igen: Hästavföring under skon.

Vad kan vi lära av detta?

-Jo, att ibland är det bara så att hur man än gör så får man skit! 

Lite så känns det just för tillfället. Jag har svårt att se hästen bakom fåglarna i skogen... Eller var det "gropen som grävs av den som kastar svin"..?

I sådana här stunder gäller det att komma ihåg är att även denna väg kommer att torka så småningom. Det kommer en tid då det blir enklare att parera mellan högar av skit!